tisdag 26 januari 2010

En början. Vi får se vart det bär hän.

Detta är det allra första inlägget i min blogg. Faktum är att jag skapade den för ganska lång tid sedan; i åtminstone ett år har den legat oanvänd, helt enkelt eftersom jag inte har haft några konkreta tankar om vad den skulle fyllas med. Visst, det har funnits sporadiska funderingar som har dykt upp då och då, men jag har aldrig kommit så långt att jag har satt mig ner för att sätta tankarna på pränt.

Vad är det då som gör idag så speciell? Varför väljer jag att göra mitt första inlägg just den 26 januari 2010? Tja, det mest spontana svaret lyder "för att jag känner för det". Men en sådan känsla måste ju ha någon bakomliggande orsak, och i mitt fall beror det på att jag sedan en tid tillbaka befinner mig på en plats i livet som präglas av funderingar. Funderingar om stort och smått. Stora ur ett personligt perspektiv, men ytterst små ur en kosmisk synvinkel. Parallellt med mina tankar kring mitt arbete, mitt liv och min vardag, har jag från olika håll även stimulerats att fundera kring frågeställningar som berör alla människor, inte bara mig själv. Vad händer i vårt samhälle, lokalt som globalt? Vilka trender ser jag i tro, beteende, och åsikter? Var står jag själv i dessa frågor? Utvecklas människan överhuvudtaget, och isåfall i vilken riktning (om man nu kan tala om riktad utveckling)?

De som står mig närmast - familj och vänner - känner redan till att jag är glad för att diskutera. Att prata är något jag gör bra (och ibland lite för ivrigt, enligt vissa), men att prata innehållslöst, utan substans, tycker jag inte om. Redan i mitt första inlägg väljer jag att inkludera ett citat på engelska, det språk som jag har ett ömt förhållande med: "Before you open your mouth to speak, please make sure it's an improvement upon the silence." Tyvärr vet jag inte vem det är jag citerar, eftersom dessa ord (eller en variation) brukar dyka upp här och där som ett slags vedertaget ordspråk. Ibland tillskrivs det en anonym indisk Yogi, ibland den store talaren Winston Churchill. Källan är enligt min åsikt inte lika viktig som själva innehållet, eftersom det uppmuntrar människan att använda sin fantastiska - om än ibland oanvända - förmåga att tänka efter.

I denna min blogg kommer jag med stor sannolikhet beröra just frågor som kräver att man tänker efter, och jag kommer naturligtvis fokusera på mina egna åsikter. Om någon läser mina ord med någorlunda behållning blir jag glad, och om någon med annan syn på saken väljer att ge mig mothugg blir jag ännu gladare, så länge det sker i ordnad och respektfull anda. Säkerligen kommer jag även att skriva om mer världsliga ting, så jag har medvetet givit bloggen en bred innehållsrubrik för att inte måla in mig i ett hörn. Kanske utvecklas bloggen åt att bara omfatta frågor om universums form och natur, kanske rör den sig åt att bara innehålla texter om något så trivialt som olika sorters hemelektronik. Eller så kanske den bara dör ut efter att ha visat sig vara utsatt för alldeles för tuff konkurrens. Darwin, någon?

2 kommentarer:

Uarin sa...

Ja, det var ju en intressant deklaration. Hoppas inte övriga inlägg lider samma brist på lapidaritet.
Beträffande människans utveckling skulle jag närmast vilja föreslå ett utbyte av ut till av.
Även om jag personligen är mycket måttligt intresserad av jordklotets fortsatta öde, finner jag det ändå, principiellt, tillfredsställande att Homo sapiens till slut troligen visade sig vara en beklaglig incidens.
Tyvärr är det nog så att nästa art står på tur att utveckla de kvasialtruistiska egenskaper som, till en började, fungerade så bra.
Gestaltlagarna sköter resten och snart sitter de där med Gud(ar), vetenskap, värdegrunder, musik, konst &cetera.
Men visst; man kan ju försöka ha lite roligt under tiden!

Anonym sa...

Härligt att du har börjat blogga! Den kommer jag att följa med stort intresse!

Kram Mona-Lisa